Saab <3

Det känns inte alls bra det här med Saab. Inte alls. På många sätt känns det som om det här är dödsstöten för Trollhättan och det skrämmer mig. På riktigt. Trollhättan är trots allt min hemstad. Staden där jag växte upp. Staden där min familj bor. Min pappa jobbar på Saab, min mosters man också och mina vänners föräldrar och släktingar. Vad skall de göra nu?

Vad skall de göra nu?

Over and Out.

Kaos.

Mitt liv kretsar just nu kring den däringa uppsatsen. Återkommer när jag fått lite logos i kaoset.

Over and Out.

Vem är vem? Ingen vet.

Är det bara jag eller finns det en viss likhet mellan en nyvaken mig och Sweeney Todd (the Demon Barber of Fleet Street)?

Vem är vem? Ingen vet.

Håret åt alla håll och kanter? Check.
Likblek? Check.
Svarta ringar under ögonen? Check.
Vild, stirrande blick? Check.

Hm. Det enda som egentligen skiljer oss åt är det fakutm att Sweeney Todds främsta intresse är att göra köttpajer av folk medan jag mer tycker om att sitta hemma i min fåtölj och läsa en god bok. Jag har visserligen aldrig testat att göra köttpajer av folk (jag är vegetarian), men jag tror inte riktigt att det är min kopp med te.

Over and Out.

Ps. Sweeney Todd (the Demon Barber of Fleet Street) är en mycket bra film. Se den! Ds.

Bild på Sweeney Todd hittad med hjälp av google.

Fem mer eller mindre spännande saker (illustrerat med bilder).

1. När jag skulle gå och lägga mig igår kändes det lite obekvämt. Lyfte på kuddarna:

Det sägs att den som gillar böcker aldrig går till sängs ensam, men som det är nu känns det som om det är lite väl mycket folk i min säng. Faktiskt.

2. Mina fingrar/händer blev till russin efter cirka 10 minuter i duschen.

Brukar man inte behöva ligga och skumpa i ett badkar i typ tre år för att det skall hända?

3. Det är snö ute!

Winter Wonderland à Skåne!

4. Jag var på Willy:s för att handla toapapper och kom hem med följande:

Vart är toapappret?! Nej, just det jag råkade visst glömma att köpa det. Jag kom nämligen på att jag var extremt sugen på Keso. Och bröd! Och avokado! Och körsbärstomater!

5. Min c-uppsats har skrivit färdigt sig själv!

Over and Out.

Ps. Nummer 5 var kanske lite ljug, eller snarare önsketänkande från min sida. Förlåt.

Humor på hög nivå?

Jag dog av skratt (vilket visserligen kan bero på att jag är extremt övertrött) när jag för skojs skull översatte ett av mina blogginlägg i google translate och översättningen på: "Nåväl. Vi tog oss in till stan utan att jag mördade dem och utan att de mördade mig" istället blev "Well. We took us into town, but I killed them, but they killed me". Så fel det blev.

Varför jag fick för mig att google translate:a ett inlägg förtäljer inte historien... Okej, ibland har jag ohyggligt tråkigt (speciellt när jag borde skriva c-uppsats).

Over and Out.

I mina lurar och ett kreditkort.

Jag kan inte sova. Ligger i min säng med datorn i knät och lyssnar på musik. I mina hörlurar ljuder just nu detta: 20 låtar att lyssna på om och om igen. En salig blandning med en massa gammal och fantastiskt bra musik. Jag gillar det (naturligvis eftersom jag har klistrat ihop playlisten själv...). Lyssna och njut vettja!

Något annat som var väldigt spännande var att jag fick ett brev från Swedbank igår (eller snarare i fredags eftersom det visst redan är söndag). Min kära bank tyckte tydligen att det var en bra idé för mig att skaffa ett studentvänligt kreditkort med 10.000 kronor i kredit. Jag tyckte ungefär så här om deras idé:

Tjena att jag skulle kunna ha ett kreditkort. Jag skulle lätt tänka: "Åh, vad bra! Jag köper det här och det här och det där och betalar nästa månad! Yay vad bra!" Följande månad skulle jag råkat ha glömt allt det som jag handlade och därför tänka så här: "Åh, vad bra! Jag köper det här och det här och det där och betalar nästa månad! Yay vad bra!" Ett halvår senare skulle jag tänka mer på det här sättet: "Hjääääälp! Jag måste fly till Sibirien för att undvika kronofogden! Undrar om jag kan betala resan med mitt kreditkort..." Förstår ni vart jag vill komma? Ett kreditkort är nog verkligen inget för mig. Jag är löjligt oansvarig när jag sätter den sidan till och skulle således hamna i skuldträsket redan innan kortet hunnit landa i min brevlåda.

Kanske dags för ytterligare ett sova-försök? Ja, det är det nog.

Sov gott och vakna!

Over and Out.

Update: Eller vänta lite! Vad är bättre än att sova kl. 04.40 en söndagsmorgon? Jo, att börja skriva på sin c-uppsats. Ibland undrar jag på fullt allvar om jag är dum i hela huvudet eller om min dumhet bara sitter i halva.

En helt okej kväll.

Gårdagen var helt okej. Inte legen - wait for it -dary, men ändå en lyckad kväll. Förfest hemma hos en kompis kompis (som sedan ett par månader även är en bekant/kompis till mig) och sedan bussen till blekingska. Andreas Tilliander var bra, trots att electro egentligen inte är min kopp med te. Tröttnade på att trängas på dansgolvet vid 01.30 (alla nationer stänger kl. 02) och bestämde mig för att det var dags att ge mig av hemåt. Lyckades glömma att bussen gick 02.02 och inte 01.45 så det hela slutade med att jag följde två killar in till stan eftersom de för det första inte visste vart stan låg och för det andra eftersom mitt andra alternativ var att vänta helt själv på busshållplatsen tillsammans med en as-packad tysk som dessutom var rätt dryg och otrevligt. Jag kan lova att valet var lätt.

Egentligen antar jag att det inte är så smart att vandra iväg helt ensam med två random killar mitt i natten, men det är lätt att vara efterklok. Det lustiga i situationen var dock att de båda killarna oroade sig lite över att JAG kanske skulle leda in DEM i en mörk gränd och mörda dem eller nåt. Hm. De måste ha missat den där lilla detaljen i att jag är en två äpplen hög tjej som får träningsvärk i armarna av att spela tv-spel... Nåväl. Vi tog oss in till stan utan att jag mördade dem och utan att de mördade mig. Slutet gott allting gott. Jag hann med min buss från Botulfstorget (eller Botox-torget som min kära far trodde att det hette), samma buss som jag hade fått vänta på i tusen år om jag hade stannat på busshållplatsen vid blekingska. Nu hade jag till och med tid att köpa en Coca-Cola Zero medan jag väntade! På bussen trodde busschauffören dessutom att jag ännu inte hade fyllt 20 år och jag fick åka på halv biljett! Yay. En tämligen äventyrlig och ganska lyckad kväll med andra ord.

Nu skall jag hänga lite framför datorn och sedan ta mig en tur till Willys och köpa något ätbart. Jag gissar på att det kommer att bli något sjukt hälsosamt såsom morötter och blomkål.

Hahahahahahaha.

Over and Out.

Kvällens plan.

Andreas Tilliander på blekingska är kvällens plan. Det kostar etthundra riksdaler så jag hoppas verkligen att det kommer att bli "legen - wait for it! - dary!" som Barney Stinson i HIMYM skulle säga. Hm. Hur det än blir med den saken så är det nu snart dags att lämna hemmet och ge sig ut i natten (eller ja, det är i alla fall så becksvart att det känns som om det är natt).

(attans att man inte kan ändra kontrasten på verkligheten utan bara på bild)

Over and Out.

Tack för den, Norbert.

Hm. Det finns två delar av boken om "Civiliseringsteorin". Jag gissar på att jag kommer att vara tvungen att läsa båda. Tack, Norbert Elias. Tack så himla mycket. Du anar inte hur lycklig du har gjort mig.

Not.

Uppsatsångest.

Uppsatsångesten med stort U har infunnit sig. Satt och hängde på biblitoket igår i vad som kändes som hundra timmar och läste färdigt min tänkebok (eller heter det möjligvis tankebok i singularis?). Jag kan inte nog säga hur glad och lättad jag är över att dessa tänkeböcker finns tryckta. Det är lite sådär halvsvårt att läsa 1400-tals svenska i tryck, men jag är rädd att det hade varit omöjligt för mig att läsa dem i original:


(bild "lånad" från wikipedia)

Nu skall jag bara läsa allt en gång till och föra ordentliga anteckningar så att jag kan få ihop en uppsats av det jag har läst. Det kan bli spännande. Jag vet dock på ett ungefär vad jag tänker göra, men jag vet ännu inte om det kommer att gå.

Något som känns sådär är dock att jag tycker att det är ganska roligt att sitta och läsa i tänkeboken (jag tänker kalla det det varesig det är rätt eller fel). Det är så ganska roligt att jag ibland inte kan låta bli att småfnittra för mig själv som en person som är helt tokig i huvudet. Saker som får mig att skratta är meningar såsom denna: "Jenis Biörnsson [...] zaker 36 marck, ty han reedh twa gambla quinnor om kull och the fingo 3 blanader" och "Nic. Andersson [...]zaker 12 marck fore that han slog Clemit i hoffwdet". Hahahaha. Det var helt klart bättre förr.

Nej, nu skall jag titta lite på TV och sedan läsa om Norbert Elias "Civiliseringsteori", något som inte ens jag tycker verkar det minsta roligt. Blä.

Over and Out.

"I once had a girl, or should I say, she once had me".

Jag läste nyligen ut romanen Norwegian Wood av den japanska författaren Haruki Murakami och jag älskade den verkligen. Verkligen. Språket, handlingen (eller kanske snarare icke-handlingen), karaktärerna... Åh, jag vet knappt vart jag skall börja. Ibland ramlar man över böcker som är så bra att man inte riktigt vet vart man skall ta vägen och som man kommer att läsa om och om igen tills sidorna ramlar sönder. Norwegian Wood är en sådan bok.

Boken inledes med att romanens huvudkaraktär och tillika berättare den 37 år gamla Toru Watanabe hör en orkesterversion av The Beatles låten Norwegian Wood på ett flyplan som precis har landat i Tyskland. Denna låt får honom att minnas sin tid som student i 1960-talets Tokyo och de båda kvinnorna Naoko och Midori som på olika och likväl samma sätt har haft betydande roller i hans liv.

Norwegian Wood är en roman om kärlek, sorg och död. Det är en surrealistisk historia som hela tiden svävar mellan det som är verkligt och det som inte är det. Om man är ute efter en tydlig handling är detta inte rätt bok. Norwegian Wood kretsar mer kring en känsla och en sinnestämning än ett händelseförlopp. Haruki Murakamis språk är på många sätt poetiskt och jag tror att det är det som jag faller för i romanen. Jag kan knappt vänta på att få lägga vantarna på fler av Haruki Murakamis böcker. Böcker som jag har hört skall vara än mer fantastiska än Norwegian Wood. Ett ord: Wow.

Tävlingsdags hos Underbaraclara!

Underbaraclara har en fin fin tävling på sin blogg där man kan vinna en hel outfit från webshopen kii.se. Det enda man behöver göra är att gå in på hemsidan och välja x antal plagg till ett värde av max 3000 kronor. Sedan är det bara att hoppas på det bästa. En sådan chans får man bara inte missa! Claras inlägg med mer information om tävlingen hittar ni här. Lycka till!

Over and Out.

Inre Sibirien.

Okej, vad i hela fridens namn är dealen med att jag skall bo i ett freaking kylskåp?? Det är så kallt hemma hos mig att jag undrar om det inte är en bra idé att flytta till inre Sibiren för att få lite värme. Eller kanske gå ut i natten och värma mig lite. Det känns inte heller helt dumt. Elementet i mitt lilla korridorsrum är varmt, MEN ändå är mina fötter, mina händer och min näsa isbitar. Jag tycker inte riktigt att det är helt okej. Om jag skall vara helt ärlig är jag till och med benägen att påsta att det inte alls är okej. Det är en sak att behöva ha på sig ytterkläder utomhus, men jag tycker inte att man skall behöva ha på sig det inomhus. Det är fel. Väldigt fel. Jag är missnöjd.

Over and Out.

Ps. Seriöst jag hackar tänder! Detta är INTE okej. Ds.

Vik hädan, halsont!

Jag börjar få ont i halsen. Snälla, snälla gör så att detta INTE är början till någon form av sjukhet. Jag pallar inte med att bli sjuk just nu. Det finns alldeles för mycket saker som jag MÅSTE göra nu i december. Julklappar skall köpas. Klassisk Grekiska pluggas. C-uppsats i Historia skrivas. Ett så kallat liv levas. Jag har helt enkelt inte tid att passa in en förkylning eller whatever i mitt schema. Jag vägrar.

Så: VIK HÄDAN, SKRÄPIGA HALSONT!!

Over and Out.

Hej, jag är ett freak.

Min snyggaste kille (ever) "gillade" precis min facebook-status. Patetiskt nog fick detta mig att:

1) förskräckt dra efter andan
2) logga ut från facebook
3) skutta omkring i min lägenhet och skratta högt för mig själv
4) förskräckt dra efter andan igen (med tanke på hur freaking tokig jag är)

Eh. Jag tror bestämt att jag behöver komma ut mer bland folk (eller kanske snarare hållas inlåst i en liten madrasserad cell...). Jag är ju verkligen helt dum i huvudet.

Over and Out.

Who am I?

Namn: Michaela.
Ålder: 20 år.
Född: Augusti 1989.
Bor: Lund, Skåne, Sverige.
Sysselsättning: Studerande (Historia och Klassisk Grekiska).
Drömyrke: Publicerad Författare.
Gillar att göra: Skriva, läsa, lyssna på musik, titta på tv/film, umgås med vänner, gå på spelningar m.m
Beroende: Pepsi Max/Coca-Cola Zero
Bästa serie på TV: Criminal Minds
Bästa bandet: Belle & Sebastian.
Bästa författaren: J.R.R Tolkien
Bästa filmen: Pathology
Senast lästa bok: "Norwegian Wood" av Haruki Murakami.
Quote of the Day: "Better to write for yourself and have no public than to write for the public and have no self", Cyril Connolly (eller; Criminal Minds S05E07).

En extremt kort presentation av mig, men det får duga tills vidare. Jag gissar på att intresseklubben antecknade som små gnuer medan alla andra dog av tristess, gäspade och letade upp något vettigare att läsa, men det är så det är.

Nu är jag verkligen väldigt sen till en dejt med John Blund.

Over and Out.